pedanten

För varje år som går tycks jag utveckla fler och fler låt oss säga... ordningssamma sidor. Jag har ju skrivit lite förrut om min uppfattning om hur disk skall ställas i diskstället och jackor skall hängas på galgar. Personligen tycker jag inte att detta är något problem. Tvärt om ser jag det som en ärovördig egenskap. Jag minns farfars ord till mig i tioårsåldern när jag föredrog att slänga kläderna direkt på golvet:

- Maja, kom ihåg att alltid hålla ordning!

Min farfar var för övrigt världens mest fantastiska person som bara ägde tröjor (inklusive t-shirts) med krage.

Han jag bor med (ni vet) tycks i alla fall tycka att mitt ordningssinne går till överdrift ibland. Jag håller exempelvis benhårt på att lakanen skall vikas enligt en viss ritual som farmor lärt mig och som säkert gått i arv i generationer. Det tycker han är onödigt. Man skall ju ändå bara sova på lakanen.

Det trista i detta är att ordningssinnet bara gäller sånt som att sortera grejer, skriva upp eller ordna dem i bokstavs- eller storleksordning. Sånt som dammsugning eller fönsterputs finns det liksom inte utrymme för. Och det förtar lite av glansen. Det spelar ju ingen roll hur kulörkordinerade kläderna i garderoben är om de är täckta av damm...

Jag hade funderingar på att utnyttja detta sorteringsintresse och "go professional" som arkivarie. Tänk att spendera hela dagarna med att ordna dokument i bokstavsordning... Istället försöker jag professionalisera mig själv åt informatörshållet. Helt sjukt att det bara är en termin kvar! Livet som student innebär visserligen att man aldrig är riktigt ledig, men å andra sidan behöver man heller aldrig riktigt arbeta heller. Jag har inte behövt det i alla fall. Men, man skall väl inte ropa hej... Kanske blir det en termin till i höst om alla kriser håller i sig..?

/M.