avfärd

Snart bär det iväg! Och när vi kommer tillbaka kommer det att vara år 2008. Helt otroligt vad tiden går alltså... I Fjätervålen snöar det, och vädret ser ut att bli prima under tiden vi skall vara där uppe. Kallt, men klart och med ordentligt med snö. I Sälen regnar det tydligen, precis som i Örebro. Inte alls särskilt peppande, tur att vi skall längre norr ut!

Ni får kolla webbkameran, vi kommer att stå i backen och vinka!

/M.

semester

Till helgen åker vi sex ordentliga ungdomar till min familjs fjällstuga för att fira nyår. Förväntningarna är naturligtvis skyhöga. Särskilt som det under den senaste veckan har varit sisådär perfekta fem minusgrader och strålande sol! Förr åkte jag ju rätt mycket skidor, men de senaste åren har det varit alldeles för få tillfällen. Jag är svältfödd! Min erfarenhet är dock att skidåkning brukar vara lite som att cykla; det sitter i ryggen och man minns hur man gör även om det var länge sedan sist.

Att åka iväg känns i alla fall lite som en belöning efter en höst som varit lite småtung på vissa fronter. Tänk att bara kunna åka upp och ner hela dagarna, äta gott, dricka vin och mysa framför brasan. Inte illa inte. Bilden tog far när han var uppe i början av november. Mer snö nu! Mmm...

/M.

julen räddad

Det blev en riktig jul i år också! Snälla mor har ställt sig framför spisen och gjort världens godaste kola till mig även detta år! Tack o tack! Kolorna är gudomligt goda skall ni veta. Så goda att jag faktiskt inte vet om jag ens kommer att hinna slå in dem i papper innan de är slut... Mina kolor är dock inte de ovan (mina ser ännu smarrigare ut), bilden är lånad från Icakuriren.

/M.

doppare-dan

GOD JUL!

Visst är det mysigt med jul?! Jag har fått lite försmak redan, var med M:s släkt på julfirande i lördags och fick då årets första klapp och åt årets första julbord. Det första är ju alltid det bästa, sedan tycker jag att det blir mindre och mindre exotiskt för varje dag som går med köttbullar, skinka, jansson o.s.v. Ja, ni vet ju själva. Svenskt julbord är lätt att beskriva: du slaktar en gris, sedan tar du allt som möjligen kan tänkas gå att äta från den och serverar. Voila! Vi hade faktiskt grisfötter på julbordet ett år. Gissa vem som hade tjatat på farmor? Tror dock inte att någon annan än farfar ens rörde dem...

Igår tjuvstartade vi lite med julklapparna också. På morgonen hade snälla herr och fru E förbrett finfina klappar med rim, så jag blev jätteglad! På kvällen bytte jag och M, lika lyckat det! Det är grymt med en extra familj - dubbel glädje liksom! Jag tror aldrig att jag kommer att sluta bete mig som ett barn på julen...

Nu sitter jag hemma i julefriden i Charleswood med regnet droppande utanför fönstret och väntar på att resten av familjen skall komma hem från julegröten hos kusinerna i Örebro. Själv tillbringade jag morgonen i stallet med min darling där vi firade julen lite extra genom att nöjesåka fyrhjuling. Är det jul så är det! Årets julchock är annars att det inte blir någon kola i här i huset! Mor skyller på omtanke om mina tänder, men jag tror att andra motiv ligger bakom... Tråkigt är det i alla fall för de är en riktig delikatess, gjorda efter mormors gamla välbeprövade recept.

Nu skall jag tindra lite framför vår fina gran, som har vissa likheter med ett visst torn i Pisa.

Ha en underbar jul!

/M.

juletid

Det är helt otroligt vad alla saker har en förmåga att liksom klumpa ihop sig och hända på en gång. Jag har ju länge varit stammis hos min lokala tandläkare, men nu tycks det ha nått någon slags kulm. Kanske börjar han känna separationsångest eftersom jag snart har nya tänder och han då följaktligen inte kommer att se mig lika ofta? Imorgon skall jag i alla fall få mitt fjärde par plasttänder i väntan på de "riktiga", helt otroligt hur avancerat allt är... Man kan ju i alla fall säga att jag skapar arbetstillfällen. Tandteknikerna får jobba för fullt.

Annars tar jag hand om sju, jo sju, hästar. Det är roligt, men slitsamt när man har tappat vanan. Dessutom har jag en hel mängd skön- och facklitteratur att ta mig igenom innan torsdag. Denna gång är temat skräck - liiite bättre än science fiction i alla fall. On top the hela är det ju dessutom jul väldigt snart! Detta är ju tiden då man egentligen borde sitta och socialisera över en kopp glögg och fila på fyndiga rim. Av gammal vana började jag faktiskt planera kort och klappar och allt sånt juligt redan i november. Tyvärr strandade det någonstans på vägen, så det blir sista-minuten-varianten. Det är ju faktiskt redan dan före dan före dan före dan före dan före dan före doppare-dan!

/M.

en glassbar

Idag har vi bakat pepparkakshus. Eller snarare satt ihop Annas färdiggjorda pepparkaksdelar. Inspirationen flödade vid smågodiset på Ica när D och jag skulle skaffa utsmyckning till huset. En trevlig dam med daladialekt tyckte till och med att det lät så kreativt och trevligt att hon ville vara med.

Årets tema på hus blev i alla fall det moderna glasstemat! Med fiskdamm, snölykta, vedhög, bilparkering och glassar på taket blev huset komplett. Utrymmet på taket blev dock lite knappt, det är därför det ser ut som att det står GlaB, när det egentligen är ett tyskt dubbel-s, och följaktligen står Glass. Snyggt va?!

/M.

those where the days

Ali minns allt...

Idag kommer min föredetta sambo hit och hälsar på. D skall hem över julen och är gullig nog att komma förbi Uppsala en sväng. Vi hade gjort storslagna planer med lussegasque i tjusiga outfits, men biljetterna var tyvärr slut när jag kom för att köpa tre minuter efter öppning. Nu får det bli liten förfest här istället och sedan släpp.

Det är konstigt att tänka sig att det har gått mer än tre år sedan vi kamperade ihop i det lilla lilla rummet med mögliga fönster, äckliga heltäckningsmattor och lövtunna madrasser. Det var ett äventyr, även om det var tufft ibland. Så här i efterhand ser jag mest på det med nostaligiska ögon och minns med lätt rördhet hur nöjda vi var när vi satt i vår white trash-förort och drack tvåpunds vin i vårt typ 6 kvm stora rum. D pallade med storstadslivet bättre än jag och är fortfarande kvar, i lätt uppgraderad lägenhet. Själv fick jag nog och flydde hem till Svedala igen.

Jag tror nog att en decemberhelg i Uppsala lätt kan mäta sig mot en dito i London.

/M.

326 poäng

Tydligen är jag ett under av kvinnlighet, ja till och med "ett praktexemplar av kvinnlighet". Detta enligt det test jag just gjorde. Prova själv här (självklart finns det även en variant för alla män som vill testa sin manlighet).

/M.

sci-fi njörd

Mitt nya liv som litteraturstuderande innebär bland annat att jag tvingas sätt mig in i litterära genrer som science fiction och skräck. En typ av underhållning jag annars gärna undviker. Nu skulle det i alla fall skrivas analys av filmen The Matrix, som jag lyckades låna i närmsta videobutik (som annars mest erbjuder typ tjeckiska filmer).

Väl hemma slog jag mig ner i soffan med värsta analysblicken påkopplad. Efter en halvtimme konstaterade jag att jag fattade absolut noll och nada. Värre än väntat alltså. M konstaterade kallt att jag hyrt Matrix: Reloaded, och avslöjade att det faktiskt fanns FLERA Matrix-filmer! Tre timmar senare hade jag i alla fall plågat mig igenom The Matrix, ettan alltså. Måste ju erkänna att filmen ställer en del intressanta frågor. Men vem orkar kolla på när de springer på väggar eller jagas av agenter?!

Till helgen är det Legally Blond, där har vi en riktig kvalitetsfilm om du frågar mig.

/M.

psykologisk lucia

Idag är det lucia. För tio år sedan hade jag garanterat avklarat sisådär tre äldreboenden, fem skolor och nåt kommunalhus vid den här tiden. Det var då. Idag har inga spår setts av den ljusklädda mer än en däckad lucia i en soffa på Värmlands där jag lunchade för några timmar sedan...

Dagen inleddes annars med att E och jag i utbyte mot varsin biobiljett ställde upp som försökskaniner på psykologiska instutitionen. Jag var nästan nervös och såg framför mig hur jag uppkrupen i en sån där "liggsoffa" tvingades svara på djupa frågor om livet och döden... Sanningen var dock en helt annan. Vi tilldelades varsitt bås i en instängd källare där vi via en dator fick svara på huruvida ett hundratal länder hade mer än 6 230 320 invånare eller ej, samt rangordna hur säkra vi var på vårt svar. Riktigt tråkigt och odramatiskt med andra ord. Men en varsin biobiljett blev det, som nu skall sparas till vårens premiär av Sex and the City-filmen!

/M.

premiär

Bättre sent än aldrig heter det ju. Min blogg kommer kanske lite sent, men här är den! Jag har tänkt skriva om sånt som händer, som borde hända, som inte händer och kanske sånt som har hänt för längesen...

Enjoy!

/M.