norröver

I eftermiddag tar Rosa och jag tåget mot Fjätervålen! Mamma sitter redan på tåget från Stockholm, och så möter pappa upp med bilen i Mora. Stackars Markus får stanna hemma i Uppsala och hårdplugga statistik...

I Fjätervålen är det som synes snö! Det blir Rosans allra första! Spännande att se vad hon tycker om det.

Vi har tränat hårt sedan sist. Det finns nog stor risk att jag snart kommer att kunna klassas som riktig hundnörd... I måndags var vi på Österåkers brukshundsklubb med uppfödaren Jill. Väldigt nyttigt, särskilt som det går att jämföra vår hunds utveckling med helsystern Ulrika som bor kvar på kenneln. Vi har en del att jobba med när det gäller att behålla Rosas uppmärksamhet. Bra i alla fall att få det svart på vitt. Och framstegen har redan börjat komma!

Igår var vi i Enköping och tränade med Jill igen. De har en träningsgrupp där som tränar och tävlar IPO. Vissa av hundarna går elitklass och det är jättehäftigt att se dem "in action". Snart är Rosa där också! :) Igår tränade hon på att spåra, vilket är en del i IPO:n. Hon är jätteduktig på det, det gäller bara för matte att inte stressa och att hjälpa på rätt sätt...

Nu blir det några mysiga dagar i stugan. Sedan börjar uppsatsskrivandet på allvar!

/M.

monstret

Ganska söt va?!

/M.

min dröm?

Ryktet har nått mig att bror ska på nåt test för att bli helikopterpilot. Helikopterpilot. Det är ju min dröm! Tack vare bluff-syon Sören-charmören som påstod att man var tvungen att först utbilda sig till vanlig pilot för att sedan vidareutbilda sig för helikopter sitter jag här nu och ser framför mig en instängd framtid framför en dataskärm. Jag som kunde ha suttit i luften!

Sören-marodören hade alltså fel Fel FEL! Man kan bli helikoterpilot direkt. Och jag skulle varken ha varit för kort eller för lång eller för fet eller sett för dåligt.

Men...

Det är ju aldrig för sent, eller?

Jo, i mitt fall är det nog det. Kanske inte rent teoretiskt. Men jag är snart klar med denna fil.mag. jag försöker skaffa mig, och jag har absolut ingen lust att börja om igen. Dessutom kanske, ärligt talat, helikoterdrömmen är bättre just som dröm. Tror inte att jag har samma konstanta adrenalinbehov nu som när jag arton. På gott och ont... Och kvalar bror in kan jag ju alltid hänga med honom!

Annars har det varit en helg med mycket besök. Rosa har fått trevligt besök både från Hovsta och Karlskoga. Hon har hunnit med att kissa ner några skor och en handväska. Vi har fått en ny frys. En mycket tragisk sak har hänt en nära vän som gör att jag verkligen inser hur snabbt allt kan förändras.

Så ta hand om dig - och ta hand om varandra.

/M.

knähunden

Sådan herre sådan hund?

När vi bestämde oss för boxer vad det för att vi ville ha en aktiv och lättlärd hund som kunde följa med överallt. Någon knähund ville vi ju inte ha, som jag sa till uppfödaren... Rosa är visserligen lättlärd, och hon kan vara ruggigt aktiv. Men för det mesta är hon just... En knähund. Hon älskar att burra upp sig nära och ligga och snarka i famnen. Vi har absolut insett det praktiska i att ha en hund som är bra på att chilla. Kanske har hon helt enkelt anpassat sig till familjen..?

Något hon bör öva på är att ta det lite lugnare när hon träffar nya människor. Att hon hoppar upp och i typ fem minuter är standard. När hon träffade Johan blev hon som sagt så till sig att hon kissade på honom. Visserligen kul, men kan ju bli jobbigt i längden... Till helgen kommer mor och far, och mamma gillar ju verkligen inte hundar som hoppar. Än så länge kommer Rosan undan med att hon är liten - men i framtiden är det ingen vinnare direkt. Välkomna på besök så Liten kan öva på att inte hoppa på er!

Annars försöker jag visa i alla fall lite intresse för skolan. Metod nu, har läst precis samma förut så det känns noll motiverande. Vi hade lektion i SPSS idag. Ungefär det tristaste man kan tänka sig. Jag försökte förklara för läraren att jag får rysningar när någon säger "medelvärde" eller "procentsats". Han nickade eftertänksamt och sa att det tydligen var vanligt... Inte bara jag bland humanisterna med misstänkt matte-dyslexi alltså.

Nu skall jag iväg och barnvakta!

/M.

höstsegt

Rosan leker/äter bollen hon fått av sin "farfar".

Det känns som den stora hösttröttheten har infunnit sig. Ovanligt sent i år. Tack för det. Till och med Rosa verkar ha drabbats för hon sov till 9 idag och har sedan mest legat på soffan och snarkat. Hon har blivit jätteduktig och övar numera på att springa lös och komma när man ropar.

Det är tänkt att jag skall leverera en C-uppsats i mitten av januari. Eftersom jag har minimalt i skolan just nu vill jag komma igång redan nu för att få lite lugnt kring jul och nyår. Uppsatsen är tänkt att handla om förväntningarna på införandet av ett intranät i Svenska kyrkan. Hett va?! Blir nog bra. Bara jag kan sparka igång mig själv så vet jag att jag kommer att tycka att det är kul!

Senaste nytt är annars att jag beställt nya skor på nätet! De verkar som gjorda för hundpromenader, dessutom med lite snajdigt utseende. Borde vara här i slutet av veckan...

/M.

på film

Ni har väl inte missat att lilla monstret Rosa finns på film på Youtube? Ha på ljudet så hör ni hur hon snarkar!

• Rosa sover
  
• Rosa leker med strumpan
  

Igår var Markus bror Johan här och hälsade på. Rosa gillar sin farbror extremt mycket! Hon verkar absolut tycka att han är den roligaste hon träffat. Johan verkar gilla henne tillbaka - trots att hon i ren glädje kissade (!) på hans tröja... :D

/M.

livet enligt rosa

Rosa har börjat bli mer hemmastadd nu. Hon har vant sig vid oss - och vi har vant oss vid henne.

Vissa rutiner har också börjat infinna sig, det är skönt. Hon vaknar vid 06.30 på morgonen och då gäller det att ta sig ut. Snabbt! En och annan pöl på golvet har det blivit, men det får man lasta matten och hussen för. Efter kissturen är Rosa kalaspigg! Hon vill helst köra race fram och tillbaka genom lägenheten. Matten och hussen vill helst sova. Det går faktiskt att få henne att sussa lite till. Ligger man blixtstilla i sängen och snarkar lagom verklighetstroget gör hon tillslut likadant...

Så sover vi allihop igen, oftast till 08.30. Då har Rosa fått nog. Den glädje hon känner varje ny morgon är obetalbar. Vid denna tid har hon sin absoluta peak på dagen! Hon far runt, runt med sina favoritleksaker strumpan, sadelskyddet, dörrmattan och skon (notera att ingen av dem tillhör de dyra köpeleksakerna...).

Sedan är det frukost. Rosa är modern och har anammat hela functional food-trenden. Hon äter biologiskt anpassad rå föda, BARF, och hon älskar det. Det enda negativa är att människornas mat har blivit utkonkurrerad från frysen och att hela köket luktar vom. Men, vad gör man inte?

Efter frullen är det brottom ut igen. Vid den här tiden brukar Rosa passa på att fixa "tvåan". För att stävja lite av energi- och upptäckarbehovet brukar det nu bli någon form av äventyr. Detta dagsmoment har utökats för varje dag som gått. Dag ett var det action att gå 200 meter runt dagiset utanför. Idag gick vi betydligt längre och passerade såväl ett övergångsställe som broar och skogsarbetare. Rosa noterade allt med ett överseende lugn.

Väl hemma är Rosa trött och tar sig en tupplur. Helst mellan matten och hussen i soffan. Där kan hon ligga länge och snarka och sprätta med benen i någon vild dröm. Så går resten av dagen i en mix av vila, kissturer och övningar. Redan efter fyra dagar i Uppsala kan Rosa (oftast) "sitt", "ligg", "tassen", "gå fot", "vänta" samt komma på inkallning. Hon är helt enkelt otroligt smart! Hon är ganska tjejig också. Eller hon har i alla fall typiskt kvinnliga intressen; hon gillar tv-serien Sex and the city, skor och att möblera om hemma.

Rosa är verkligen världens finaste! Faktiskt lite lik husse: envis, smart och snygg!

/M.

lilla jycken

Rosa är nu på plats! Hon gjorde storstilad entré igår eftermiddag och verkade finna sig tillrätta direkt. Inga problem hittills... Ett litet energiknippe är det, men med "på och av-knapp". Hon är vaken och skärpt när något händer, däremellan lägger hon sig och snarkar.

Hon har tytt sig till mig och Markus väldigt bra från start. Det vi har att jobba med är miljöträning. Hon har ju växt upp mitt ute på landet i Roslagern, utan tusentals cyklister och barn och damer med rullatorer. Just nu försöker vi gå ut mycket och bara vara... Leka och mysa ute utan att göra stor grej av något. Det verkar funka fint! Liten bryr sig inte överdrivet, utan accepterar utan frågor. Vi är jättenöjda med henne hittills och jätteglada! Lite nervöst är det såklart... Men det är redan svårt att tänka sig att hon inte skulle finnas här.

Väldigt svårt att ta bra hundbilder förresten... Hon är ju inte stilla många sekunder direkt...

/M.

mums

Markus födelsedag firades igår på tapasstället Tilltugg. Lite av en ny favorit, precis mittemot konserthuset, längs med Vaksalagatan. Skulle jag själv ha en bar/restaurang skulle det vara något i den stilen = mycket bra betyg. Vi beställde massa massa rätter, kalla och varma och allt var jättegott! En personlig favvo var nog de vitlöksgratinerade champinjonerna.

Rekommenderas!

/M.

söto

Visst är hon fin Rosan?! Börjar bli mer och mer verkligt nu att hon snart kommer att rusa runt här och bita på allt...

Jag som gillar att planera har ju givetvis fullt upp. Bara en sådan sak som försäkring. Vi vet alla vad jag tycker om försäkringar och försäkringsbolag... Och så medlemskap i alla föreningar och lokalklubbar och ungdomsklubbar där den ena ger rabatt till den andra men inte till den tredje... Heltidsjobb innan valpen ens kommit hem!

Ett kul jobb är det! Och nedräkningen till söndag pågår..!

/M.

hipphipphurra

Idag fyller min favorit-Markus år! Hela 26, han börjar bli riktigt vuxen... :) Det blir butterkaka på bloggen och tapas i the real life.

GRATTIS ÄLSKLING! ♥

/M.

här händer det grejer!

På söndag kommer hon! Rosa, våran lilla boxervalp! Helt otroligt overkligt och såå spännande! Detta är en mycket gammal dröm som äntligen går i uppfyllelse (även om hunden inte ska heta Truls och kallas Trulle).

/M.