kris

Terminens andra föreläsning idag. Temat är kriskommunikation. Och jag absolut älskar det! Det är underbart att vara tillbaka på hemmaplan med invanda begrepp och samma gamla kurskamrater och lärare. Skillnaden mot FEK:en är enorm. Där var vi nästan 300 personer - nu är vi inte ens 30. Då hade vi en liten doktorand som stod och mumlade i mikrofonen - nu har vi en livs levande professor; supererfarna Larsåke. Det där med läraren betyder nog mer än man kan tänka sig. Larsåke har så mycket erfarenhet från krisforskning att halva lektionerna går åt till berättelser ur verkliga erfarenheter som Göteborgsbranden, tsunamin och Estonia. Real life storys. Och det är ju alltid det mest intressanta.

Senare under terminen, i april, skall vi göra praktik i fem veckor. Vi skall själva fixa praktikplats, så det gäller att komma igång nu snart. Jag håller på med lite research för att se vilka ställen som skulle kunna passa mig och mina intressen. Jag vill hålla mig i Uppsala/Stockholmstrakten för att slippa åka så mycket, och utbudet är ganska stort däromkring. Imorgon hoppas jag i alla fall ha lite att avslöja och rapportera i den frågan...

En historia som däremot inte tycks ha något slut är den som inleddes juldagen -06. Nya tänder får jag förhoppningsvis på fredag, och nu har nästa projekt inletts. Jag kallar det Projekt: hakan. Min haka har två fula ärr, och Herr käkkirurg gav små, väldigt små men ändå, förhoppningar om att de kanske skulle kunna gå att ta bort med lite hederlig pastikkirurgi. Vägen dit är dock lång, som alltid i vården. Nu är det i alla fall påbörjat så får vi se var det slutar...

/M.