puh

Det där med praktiken löste sig inte alls så lätt och smidigt som jag hade hoppats på. Snarare har det endast lett till att mitt förtroende för omvärlden har naggats totalt, samt att jag börjat ifrågasätta hela idén med praktik.

Det hela har lite av ett moment 22 över sig. Jag vill gärna ha jobb när jag är klar med min utbildning. Jobb?! Okej, men då skall du ha minst fem års erfarenhet av liknande befattning. Men om jag har fem veckors erfarenhet av praktik inom liknande befattning då? Kan ju vara intressant... Men nej. Eftersom hela Sveriges samlade myndighetskår ägnar sig åt omstrukturering varje vår är det stört omöjligt att ta emot några praktikanter (men du, tack för visat intresse...). Alternativt så är omstruktureringar ett smidigare sätt att säga nej tack på.

Nu skall de som ändå skyller på omstukturering ha ett stort tack. De svarar ju i alla fall. Vet ni hur många "Ge oss ditt nummer - vi ringer dig" jag mötts av under de senaste veckorna? Och hur många tror ni har ringt upp..? Det är ganska tröttsamt. Och svårt att behålla det där positiva tänkandet typ att det är de som går miste om min grymma kompetens och sånt...

Nu har jag i alla fall mailbombat samtliga Sveriges myndigheter inom en tiomilsradie. Tre timmar tog det. Hittills har jag fått två autosvar (tack för autosvaren), ett "vi omstrukturerar" samt ett svar att damen ifråga var ensam på informationsavdelningen och endast arbetade deltid. Hon var faktiskt mycket trevlig.

/M.