dagen

H&M i Uppsala är jättebra, de får in väldigt mycket snyggt. Enda problemet är att det alltid bara finns kvar i stolek 40-44. Jag vet inte vilken tid på dygnet man skall vara där för att slita åt sig kapen i size 36. Som det är nu provar jag och provar och konstaterar gång på gång att det verkar fint - men är i fel storlek.

Jag har just gjort en snabbsanering av huset och väntar nu på flickorna som skall komma över på lite TP á la "Vad heter Robinson-Robbans kusin?". Flest akademiska poäng vinner.

/M.

en hurra-dag!

Igår firade Markus och jag vårt ettårsjubileum genom att gå till restaurang Il Forno. Stället hade fått urusla recensioner på eniro men vi trotsade det, och det visade sig vara en vinnare! Maten var jättegod, personalen lagom trevlig och lokalen väldigt mysig. Faktiskt satt vi precis i det här hörnet vid kakelugnen och vedstapeln:

Det blev en redig trerätters med bruschetta till förrätt, pizza till huvudrätt och tiramisu till efterrätt. Plus vin förstås. Det trista med sånt här är att jag alltid är hyfsat mätt redan efter förrätten. Förrätt + efterrätt skulle oftast vara en lagom kombination för mig. Nu blev det något av en paltkoma av det hela.

Dessutom beslutade jag (mot bättre vetande I know) att promenaden till och från restaurangen var det perfekta tillfället att gå in mina nya skor, ni vet de blommiga. Självklart fick jag skavsår och det var mindre skönt att dra ur strumpbyxorna ur de spruckna blåsorna på hälarna. Ja ni, att man aldrig lär sig va..? Men skorna är ju ingångna i alla fall!

Nu skall jag se om jag kan klämma ner hälarna i något fotriktigt och masa mig ner till stan för en shoppingtur med Emma.

/M.

hurra igen!

Det behövs inga livsomvälvande grejer för att jag skall ta till superlativen inte. Idag nåddes jag av budskapet att Helen bakar skinkgifflar åt oss att ta med till fjällen! Jag hade nästan glömt dem - men de är väärldens godaste! Det är gifflar inte bara fulla med ost och skinka, utan även fyllda med fina minnen. Jag längtar!

/M.

hurra!

Nu har det äntligen ordnat sig med praktikplats! De har varit svårflörtade, informationsavdelningarna, men nu har vi en vinnare! Det känns underbart skönt! Dessutom kommer jag till en stor organisation på hemmaplan som har presenterat ett väldigt schysst och genomtänkt upplägg, tror knappt jag kunde få det bättre.

Jag tror ändå att jag lärt mig en hel del av detta platsletande. Att göra reklam för mig själv exempelvis. Att inte bryta ihop av ett nejsvar. Och framför allt att inte lita på vad någon säger...

Idag började en ny delkurs. Föga upphetsande Utvärdering av PR- och informationsverksamhet 7,5 hp skall studeras. Känns ganska meningslöst och mest som upprepning (vi har till och med samma kapitel i samma böcker). Nej, då ser jag fram emot praktiken!

Vill ni veta var jag skall vara..? Det avslöjar jag senare. Man vet ju inte, bloggen kanske bringar otur eller nåt, så allt sabbas...

/M.

ny chans

Ännu en chans att se den nya trailern. Lite suddig, men men...

Kolla här!

/M.

marmorerade brownies med hallon

Torsdagens bak blev faktiskt mycket lyckat! Receptet till mina marmorerade brownies med hallon kommer ursprungligen från kokboken Två systrars söta. Den har jag tyvärr inte, istället har jag snott receptet från internet. Det har fördelen att det verkar hyfsat komplicerat, men i själva verket är mycket enkelt! Tyvärr ser browniesarna inte riktigt lika smarriga ut på bild som i verkligheten, men här är de i alla fall:

Chokladsmet:
300 g mörk choklad (minst 50% kakaohalt)
200 g smör
2 dl socker
4 ägg
3½ dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker

Cream cheese-smet:
200 g cream cheese
½ dl socker
1 ägg
1 msk vetemjöl
ca 2 dl hallon (djupfrysta och tinade eller färska)

Sätt ugnen på 175 grader. Smör och mjöla/bröa en ugnsform, ca 20*30 cm.

Smält choklad och smör i en skål över vattenbad. Vispa socker och ägg poröst. Rör ner den smälta chokladen och smöret och tillsätt sedan mjöl och vaniljsocker. Blanda till en slät smet.

Vispa i en separat skål ihop alla ingredienserna utom hallonen till cream cheese-smeten. Häll först chokladsmeten i formen, sedan cream cheese-smeten. Dra några tag i smeten med en kniv så att den blandas lätt. Avsluta med att försiktigt trycka ner hallonen över hela ytan.

Grädda i ugnen ca 20 min. Låt svalna och skär sedan i rutor.

Good luck!

/M.

damm

Trailern jag tipsade om igår var tydligen inte riktigt officiell ännu... Antar att den släpps närmare filmens release för den avslöjade ganska mycket.

Idag sken solen och avslöjade hur sjukt dammigt det är här. Helt ofattbart att det kan bli så illa så snabbt. Dagen har alltså ägnats åt tvätt, strykning, dammsugning, dammande, sorterande och allt annat sånt som man inte gör annars. Det är bra med sånna här ryck ibland. Tills nästa gång skall jag nog skaffa lite fönstertvättprylar så kanske fönstren kan få sig en omgång också.

Har ni förresten märkt vad länge det är ljust nu? Vååår... Mmm...

/M.

ny trailer

En ny trailer till Sex and the City-filmen är ute. Det ser ju lovande ut... Men som sagt, trist att förstöra det fina slutet i TV-serien...

Kolla här!

/M.

lugnt

Äntligen är hemtentan hyfsat färdig! Den kunde ju ha varit klar någon gång i början av veckan, men som alla vet arbetar man bäst under lite press. Nu tror jag i alla fall att jag kan ta det lite lugnt med pluggandet över helgen. Det firar jag genom att baka! Om det blir bra kanske ni får ett smakprov här i bloggen... Markus är iväg och repar så jag tror att jag skall passa på att kolla på gamla klassikern Breakfast at Tiffanys.

/M.

bravur

Jag fyller inte år förrän i juni, men tänkte ändå passa på att lägga in ett tidigt tips (mest för att jag själv inte skall glömma bort det) till alla som vill vara gulliga nog att ge mig en liten födelsedagspresent. Det är jätteklockan Bravur från IKEA - hela 57 cm i diameter. Snygg!

/M.

semester

Vi har nu beslutat att åka till Fjätervålen redan på måndag v. 10 istället för tidigare inplanerade onsdag. Jag är så, så jätteglad! Det skall bli underbart med lite vinter efter allt dassigt väder! Så kanske det äntligen kan bli vår sedan också...

/M.

read my mind

Jag sover oftast extremt djupt på nätterna och minns sällan vad jag drömt. Det trivs jag bra med. Det händer dock att jag vaknar på morgonen och minns drömmar jag drömt. Igår morse var det en sådan morgon.

Mina drömmar liknar ofta varandra och är något för alla psykologiskt bevandrade (Angelica?) och drömtydare att klura på… I mina drömmar är det ständiga temat att jag ser en fara, alternativt att något ät väldigt fel, och sedan försöker förmedla detta till omgivningen som aldrig fattar någonting.

Flera gånger har jag drömt att pappa, mamma, Jonas och jag är i London. Plötsligt är hela staden i lågor. Mamma och Jonas är försvunna. Det skumma är att ingen märker detta mer än jag. Fast vi knappt kan andas för all rök och står på en höjd och kollar ut över Big Ben, Buckingham Palace och Tower Bridge som brinner. Busschaufförerna som jag desperat försöker hindra från att köra in i staden med fler offer fattar inte att det är farligt. Pappa fattar inte att vi borde leta efter resten av familjen. Ingen vill åka därifrån. Ingen fattar.

Igår natt drömde jag att jag fått ett barn. Det var så litet så litet, och jag mindes inget av var det kom ifrån eller hur det hade fötts eller nåt. Jag skulle bara ta hand om det. Grejen var att vi inte på något sätt var förberedda på att ta hand om detta barn. Det fanns inga kläder, ingen mat, ingenting... Jag var hemma hos mamma och pappa. Men inte heller nu var det någon som brydde sig. De satt och kollade på längskidor (!) på tv istället! När jag bad mamma om en filt för att värma den stackars bebisen gav hon mig en disktrasa. Jo, en disktrasa!

Drömmarna är alltid så verkliga också, det är svårt att totalt bortse från dem. Jag antar att väldigt mycket konstigt pågår i hjärnan som man inte själv vet om.

/M.

update

Morgonens besök hos Dr Ali gick smärtfritt och bra. Han tyckte naturligtvis att mina ärr var förbluffande små och närmast osynliga, men accepterade ändå att remittera mig till en plastikkirurg. Tack för det! Annars var han extremt noggrann och gjorde en hälsoundersökning i miniatyr. Han hade ett extra starkt stetoskop som han lyssnade med. Jag intygade att jag var fullt frisk och alltid har varit det. Fortsättning följer i hakprojektet.

/M.

dagarna och kvällarna

Jag är lite sliten idag efter min och Emmas månatliga hängkväll på Svantes. Det är egentligen ingen hård tillställning, men av någon anledning gick gårdagens vin rätt upp i huvudet och det känns idag...

Ikväll skall vi till nåt litet ställe vid stationen och lyssna på This Time Divine. Det skall tydligen bli sent, och jag är som sagt knappast på topp. Imorgon klockan 08.00 skall jag dessutom träffa Dr Ali för en för mig mycket viktig hakkonsultation. Jag har ingen aning om hur det kommer att gå, men jag har tvingat med mig Markus som moraliskt stöd. Jag antar att jag rapporterar imorgon!

/M.

plötsligt var de bara sju..!

Jag har just fått besked om att en av frågorna på hemtentan skall strykas! Vilken lycka! Det är dessutom den frågan som jag just skulle börja på... Nu slipper jag! Plötsligt består hemtentan endast av sju frågor, och jag har bara två och en halv kvar! Sen har jag flera dagar på mig att finslipa... Och göra annat!

/M.

hängt

Okej, som ni förstår skriver jag i boxningens frånvaro inte hemtenta (även om jag faktiskt varit jätteduktig idag), istället sitter jag framför datorn och nördar. Jag har till och med tänkt kolla på Design Simon & Tomas på TV. Markus övar - förlåt, repar - så det är fritt fram.

Efter typ ett halvår har vi nu också fiskelina tillräckligt stark för att hänga tavlor i. Vår käre hyresvärd har nämligen bestämt att allt skall hängas i speciella tavelkrokar i tavellister för att det inte skall bli några hål i tapeterna. Nu står i alla fall färre tavlor på golvet och fler sitter på väggen! Även min absoluta favvo, skorna, har kommit upp. Jag är rätt trött på ramen, men den passar in fint i sovrummet där en viss furuorgie råder. Skorna är värsta limited edition-verket som jag köpte på en marknad i London. Jag gillar dem skarpt. Dessutom skall det vara bra feng shui med saker i par i sovrummet.

/M.

tänk...

...snart får vi åka hit:
Det är nästan 1,2 meter snö. Det ni! Kolla världens (enligt pappa) mest nyttiga sida Snörapporten.

/M.

grattis hörru

Kan meddela alla intresserade att min kära bror klarat de första tre testveckorna på Fallskärmsjägarskolan. Nu kan han i lugn och ro ägna de närmsta ett och halvt åren med att krypa runt i skogen, sova i snöhögar och kasta sig ut ur flygplan. Tydligen trivs han mycket bra än så länge i alla fall, och det är ju bra. De har hälsa på-dagar någon gång i sommar så då kan det bli anledning att ta sig till Karlsborg.

Tydligen finns det en speciell anda bland fallskärmsjägarna, samt ett eget motto: Vilja- Mod - Uthållighet. Viljan att göra något - Modet att genomföra det - Uthålligheten att även under de svåraste förhållanden utföra det. Antar att det är bra att tänka så när man blivit droppad bakom fiendens linje.

/M.

sluta deppa börja peppa

Om ni undrar varför Susanna Kallur ser så deppig ut är det antagligen för att tre av hennes största fans inte kommer att närvara på GE Galan på Globen på torsdag, då hon planerat att slå världsrekord. Jovisst. Jag hade till och med plockat fram mitt gamla dassiga Sverigelinne anno -05 för att hedra de gulblå. Tyvärr kunde Globen bara erbjuda spridda platser, så de får bli tv-soffan istället.

/M.

måndag

Jag är en kvinna med förkärlek till rutiner. Måndagsrutinen säger boxning på Stallet kl. 18.30. Denna adrenalinstinna aktivitet är det perfekta sättet att börja veckan på. Idag säger dock ödet att så inte kommer att ske. Alla mina potentiella sparringpartners är upptagna på annat håll. Frågan är vad jag skall hitta på istället? Hemtenta kanske..?

/M.

besök

Idag var Markus familj här på besök inklusive Mormor. Vi körde den klassiska Uppsalarundan med kyrkan, Carolina och slottet. Plus fika och lunch på Väktargatan. Mycket trevligt!

Besöket förde även med sig en bonus i form av två nya muggar till Filippa K-samlingen. Jag fick fyra stycken i mitt favoritmönster i julklapp. Vilken sort som faktiskt är snyggast är ett ständigt ämne för diskussion. Jag har alltid gillat de prickiga bäst medan Markus föredrar randiga. Nu har vi båda sorterna! Tack o tack!

Annars laddar jag för hemtentan som skall hårdjobbas med under kommande vecka. Det blir tufft för mig som vant mig med en slapp tillvaro...

/M.

♥

Även om Alla hjärtans dag nu är ett kommersiellt jippo vill jag ändå skicka en virituell version av mitt favoritgodis till alla er jag gillar! Och speciellt en som jag gillar allra mest - vi ses imorn!

/M.

framtid?

Det är mycket att styra med nuförtiden. Men jag antar att det bara är att vänja sig... Jag känner att jag är alldeles för lättpåverkad. Lilla tveksamma Maja bara suger åt sig av all den studenthysteri som finns överallt: så fick Lisa jobb, så skriver du CV, extrajobba samtidigt, planera din uppsats i tid, kontakter viktigast och bla bla bla.

Jag blir först peppad, sedan stressad och till sist bara trött.

Jag har sedan vaggan utarbetat en teori som går ut på att människor med för lite att göra har allt för mycket tid över till oro. Naturligtvis trodde jag aldrig detta skulle hända mig, men nu har jag blivit mitt egna empiriska bevis på att tesen stämmer.

Så - jag skall skaffa en hobby! Pronto. Bara en sådan sak som att jag har tid över att skriva en massa goja i denna bloggen borde väl vara skäl nog?

/M.

inspirerande

Jag hade långdag i skolan idag; åkte dit med mamma vid åtta, pluggade i en timme och sedan föreläsningar mellan 10.00 och 15.00 med en timmes lunchpaus. Sedan pluggade jag faktiskt 45 minuter till. Jag vet att det för en vanlig knegare kan låta som en ganska skön dag, men för en student (eller i alla fall mig) är det bra jobbat.

Under eftermiddagen var herr informationsdirektör för Saab Bofors Dynamics där som gästföreläsare. Vi har tidigare även gästats av BAE Systems dito. För mig som gammal Karlskogabo, och därmed mer eller mindre infödd familjen Bofors, är det intressant att höra hur dessa professionella imageskapare framställer sina företag. Saabs infochef var väldigt duktig, han klarade snyggt tämligen grova påhopp kring försäljning av vapen till USA och liknande (tydligen ligger ansvaret enbart hos regeringen). Hans föreläsning var överhuvudtaget väldigt inspirerande, han verkar vara väldigt kunnig och proffsig på ett trevligt och sådär otvunget sätt...

På praktikfronten har det inte hänt så mycket sedan sist. Och nu har även projekt sommarjobb inletts. Det tar så galet lång tid! Varje litet företag måste ju promt ha sin egen databas som man skall fylla med eventuell kompetens för att de eventuellt skall kunna ringa en om de eventuellt i framtiden skulle känna att det eventuellt är nödvändigt. Det räcker inte med CV och plågan personligt brev längre; nu skall allt göras dubbelt upp.

/M.

skallgång

Det är alltså Markus cykel som försvunnit. Det blev ingen auktion för mig idag heller - jag ägnade istället dagen åt att leta efter denna vita pärla som alltså råkat ut för någons girighet och oförmåga att skilja ditt från mitt.

Jag kan inte låta bli att spekulera... Var är cykeln nu? Vem tog henne? Och varför? Kanske var det en ensam nattvandrande man som helt resperat tog den för att hinna hem till sin fru som just födde barn i fasturn? Eller någon med väldigt högklackade skor som helt enkelt inte klarade av att gå längre, och som genom denna illegala handling undgick ett öde liknande mitt i slutet av -06? Kanske en diabetessjuk pojke som var tvungen att komma hem för att hinna ta sin spruta?

Som det ser ut nu behöver i alla fall Markus en ny cykel. Jag rekommenderar denna, den verkar skön:


/M.

efterlysning

En vit FRAM KING-cykel i dammodell försvann i natt från Väktargatan, troligtvis någon gång efter klockan 01.30.

Cykeln var extrautrustad med framlyse och gul klisterlapp med texten "Stahlens cykel". De oförsiktiga tjuvarna lämnade spår efter sig på brottsplatsen i form av ett avslitet baklyse och ett vitt styrhantag. Båda tillhörande ovannämnda FRAM KING. Utöver dessa spår har inget som kan leda utredningen framåt funnits.

Alla tips om denna oersättliga FRAM KING emottages tacksamt.

flicka med pärlörhänge

Eftersom jag gjort kvällen till TV-night och som redan avslöjats inte kollar på melodifestivalen blir det Flicka med pärlörhänge. Jag har sett den förut, och även läst den innan jag såg filmen. Att boken alltid är bättre än filmen är väl vedertaget - och sant även i detta fallet. Det faktum att jag redan läst boken tyckte jag i alla fall förra gången höjde filmen, det gick att läsa in händelser och känslor från boken som inte riktigt kom fram i filmatiseringen. Dessutom gillar jag Scarlett Johansson!

/M.

hyllan i hallen

Mitt hyllan-i-hallen-projekt är sedan en tid avslutat. Jag gillar hyllan mycket, och särskilt nöjd är jag med att den inte kostade mer än 200 kr sammanlagt! Nu kan man dessutom känna sig välkommen hem till oss på fler språk. Bilden ser väldigt trist ut dock, det visade sig att vi inte hade något program varken för att beskära eller ljusa upp. Får ge mig ut på jakt bland gratisprogram på nätet. Alternativt lära mig fota bättre.

Imorgon skall jag gå på auktion på Fyrishov. Jag har alltid velat gå på en, men det har aldrig riktigt blivit av. Nu skall det alltså det. Av olika anledningar kan/vill ingen annan hänga på, så jag planerar att gå själv. Mycket självständigt och vuxet söndagsnöje. Det hela arrangeras av Blomqvists auktionskammare. Eftersom jag är totalnovis har jag ingen aning om vad jag skall förvänta mig, eller rättare sagt vilka prisklasser jag skall förvänta mig. Dessutom vet jag inte alls hur man bjuder, men det ordnar sig säkert. Det här skåpet vore i alla fall fint att ta med hem...

Sannolikheten att det skall vara i min prisklass känns dock inte så stor. Och förresten har jag ingen aning om hur jag skulle få hem det... Intressant skall det bli i alla fall!

/M.

i år igen

Ännu ett tecken på att ett år gått är att det är dags för melodifestival igen. Jag tänker inte titta i år. I alla fall inte ikväll. Jag är väl ungefär lika anti hela tillställningen som alla andra säger sig vara. Förra året kollade jag dock en del, mest för att min gamla vän Jenny var med och var mycket entusiastisk till det hela och det smittade av sig lite. Nu har Jenny dragit vidare till varmare breddgrader och eventet verkar inte längre lika lockande. Men jag är i alla fall tillräckligt nördig och påverkad av mediehypen för att skriva om det här i bloggen. Och jag har till och med (i research-syfte då naturligtvis) kollat in startfältet. Jag känner inte igen så många, men hjärtat säger givetvis att Christer Sjögren bör vinna!

/M.

spenderaren

Återhämtningen från december - januari tar tid (även) i år. Trots att CSN är extra generösa med första betalningen i januari är min egen tilldelade pengareserv redan slut. Nu är ju inte det hela världen, jag blir inte hemlös och jag kan fortfarande äta mig mätt, men det är irriterande att pengarna försvinner så fort utan att man riktigt vet vad man spenderat dem på. En snabbtitt på mitt kontoutdrag gav visserligen en del svar, typ en hyfsat stor utgift på Topshop, men annars är det mest smågrejer lite här och där.

Nu skall jag till Polisen och hämta ut mitt nya pass. 400 kr bara där.

/M.

en sån dag

Det fina med att vara liiite krasslig är att det är helt okej och godkänt att göra nästan ingenting. Mitt mål för dagen är endast att förbereda mig inför morgondagens seminarium. Detta genom att renskriva ca en A4 text, läsa igenom den samt boka tågbiljetter. Jag började med detta vid elvatiden på förmiddagen och har nu kommit så långt att det endast är biljettbokandet som kvarstår. Detta mina vänner, detta är den fina sidan av universitetsstudierna. Den fula sidan är den ständiga klumpen av dåligt samvete i magen för att man/jag inte alls gör så mycket som man/jag borde. Men, det är alltså den känslan jag skall slippa idag!

Seminarieförberedelserna har i alla fall varvats med några episoder av SATC, lite tranbärsjuice och Internetspan. Jag har exempelvis bestämt precis vad som skall inhandlas nästa gång jag far till IKEA med bil. Det är en hel del, så nu återstår endast att förklara för Markus hur otroligt mycket vårt liv skulle underlättas av de här sakerna. Jag har faktiskt även läst DN:s nätupplaga. Är det inte detta som kallas att lära för livet?

/M.

klagobloggen

Vissa dagar känner jag mig som kung av världen. Eller i alla fall kung över mitt eget lilla kungarike. Andra dagar, som exempelvis igår, känns det mesta bara dassigt.

Gårdagen började väldigt bra. Dagar brukar göra det oftast känns det som och det är bra. Markus var ledig och gjorde te och äggmackor till frukost, sedan lunchade vi på nåt thaiställe, köpte fyra böcker på rea och så satte vi oss på Carolina för att plugga. Så långt var allt bara bra. Sofia och jag skulle träna vid kl 6, så jag hade till och med varit framsynt nog att ta med träningskläder för att slippa cykla hem emellan.

Någon gång runt kl 14.00. POW! Märker jag att jag nog åkt på en hederlig gammal urinvägsinfektion. Not so bad, tänker ni kanske då. Men jo. Min kropp klarade säkerligen det hela galant, men min själ var mentalt mycket oförberedd och ovillig att ta in detta. Den hatar nämligen krämpor, och hela jag hatar att ha doktorer klämmandes på magen. Dessutom gillar jag verkligen inte tranbärsjuice annat än i drinkform.

Det var bara att ställa in den efterlängtade träningen med Soff, och åka hem och via luren konsultera min egen sjukvårdsguru; min mor. Hon rekommenderade naturligtvis tranbärsjuice. Efter att ha tillbringat kvällen i fosterställning och tyckt sååå synd om mig själv har jag nu återvänt till mitt vanliga jag. Ett jag som dricker massa tranbärsjuice och väljer att inte gå till doktorn.

/M.

puh

Det där med praktiken löste sig inte alls så lätt och smidigt som jag hade hoppats på. Snarare har det endast lett till att mitt förtroende för omvärlden har naggats totalt, samt att jag börjat ifrågasätta hela idén med praktik.

Det hela har lite av ett moment 22 över sig. Jag vill gärna ha jobb när jag är klar med min utbildning. Jobb?! Okej, men då skall du ha minst fem års erfarenhet av liknande befattning. Men om jag har fem veckors erfarenhet av praktik inom liknande befattning då? Kan ju vara intressant... Men nej. Eftersom hela Sveriges samlade myndighetskår ägnar sig åt omstrukturering varje vår är det stört omöjligt att ta emot några praktikanter (men du, tack för visat intresse...). Alternativt så är omstruktureringar ett smidigare sätt att säga nej tack på.

Nu skall de som ändå skyller på omstukturering ha ett stort tack. De svarar ju i alla fall. Vet ni hur många "Ge oss ditt nummer - vi ringer dig" jag mötts av under de senaste veckorna? Och hur många tror ni har ringt upp..? Det är ganska tröttsamt. Och svårt att behålla det där positiva tänkandet typ att det är de som går miste om min grymma kompetens och sånt...

Nu har jag i alla fall mailbombat samtliga Sveriges myndigheter inom en tiomilsradie. Tre timmar tog det. Hittills har jag fått två autosvar (tack för autosvaren), ett "vi omstrukturerar" samt ett svar att damen ifråga var ensam på informationsavdelningen och endast arbetade deltid. Hon var faktiskt mycket trevlig.

/M.

estockholmo

Emma och jag reste till Stockholm idag på en liten shoppingtur. Jag har finally börjat komma riktigt bra överens med rean. Kan ha något att göra med att det nu är halva reapriset och att grejerna därmed är nästan löjligt billiga? Har till exempel utökat min törstande garderob med två par nya skor; sammanlagt 250 kr. Ett linne för en femtiolapp, lite accesoarer, underkläder och sånt nyttigt. Min favorit i Stockholm är utan tvekan Topshop. Massa grejer - och så 10 % rabatt med studentleg.

Handlarna har också den goda smaken att numera profilera sina prylar med grejer jag gillar; stjärnor och maritimt. Stjärnorna verkar dock vara på väg bort eftersom allt jag hittat har varit på rea. Men, desto bättre för mig! (Emma hade dock läst i engelska Vouge att stjärnor är såå hett just nu). Det maritima verkar dock vara på G då det inte reas.

Nu skall vi snart till Orvars och umgås. Jag tänker visa världen mina grymma färdigheter i dart!

/M.